Drömmar

Jag har alltid drömt om att få jobba med min hobby, alltså hästarna. Gjorde ju även det ett tag som tävlingshästskötare/stallpersonal hos Remigiusz " Remek " Wierzbowski. En fruktansvärt lärorik period i mitt liv. Det denna man inte vet om hästar är inte värt att veta. Han rider inte sina hästar på styrka, utan på teknik. Och på stall skönabäck har alla hästarna det bästa tänkbara. Vi skrittade alla tävlingshästarna i skogen varje dag, ingen skrittmaskin här inte. Man hade i mellanåt lite skavsår både här och där. Jag har mycket att tacka Remek för, mitt sätt att se på upplägg på träning och tävling, mitt sätt att hantera hästar på.
Nu kan man ju undra hur jag som hästskötare till en hoppryttare blev dressyrryttare. Bra fråga, hade med en lite dam vid namn Susie Q att göra. Men det är en annan story.

Hade jag idag startat upp nån form av verksamhet så hade det haft med rehabilitering att göra. Jag jobbar ju själv inom vården och hade velat fortsätta med det fast på djur.
Tycker att jag har ett så pass bra kontaktnät omkring mig att det skulle kunna fungera. Har en sjukt bra hovis i Pekka, han har varit mig trogen i många år, och hans kunskap och erfarenhet är oslagbar. Jag har min lillasyster, Annika, som sysslar med sadlar, utrustningsanpassning, massage och mickroström. Jag har Stina Helmersson, min mammas kusin, är stor inom islandshästvärlden och känner fler människor än kungen. Rikke Schultz, Veterinär,akupunktör och kiropraktor, kommer ju hit varannan månad ungefär. Sen är det ju mina ärade veterinärer, Björn och Sara Rham, kompetenta och ställer alltid upp. Sen är det min mentor, Mollis Persson, bästa tränaren och man kan alltid fråga om råd.

Jag hade ju kunnat erbjuda hela paketet, hade ju kunnat ta emot konvalicenshästar och lämnat tillbaka  ( förhoppningsvis ) fräscha hästar.

Har som synes funderat en hel del på detta, en vacker dag kanske man gör slag i saken. Hade behövt ett fett startkapital dock.