Man brukar ju prata om mannen i sitt liv, jag har turen att ha tre.
Min älskade make Christian som alltid finns där. Har ju redan skrivit ett inlägg om honom, det hittar ni här http://knaggagarden.blogspot.se/2012/11/mannen-bakom.html
Sen har vi Vegas. Min ständige följeslagare, alltid vid min sida, trogen mig in i döden. Ligger brevid mig nu, i skrivande stund.
Vegas har funnit i mitt liv sen han var valp. Han tillhörde en av mina vänners mamma. Dock flyttade han inte in hos mig förens han var tre.
Denna hund betyder mer än vad jag kan sätta ord på, han känner mig bättre än vad jag känner mig själv. Han är Kung Vegas av Knaggagården
Och så kommer vi till Rock. Denna herre som egentligen inte skulle varit i min ägo. Jag träffade Rock första gången sex månader innan jag köpte honom. Jag var med en vän hemma hos vår tränare för att hon skulle rida privat lektion. Och där gick han, svart som synden med en busig uppsyn. Jag föll som en fura, och kunde inte låta bli att fråga Mollis om honom. Det visade sig att han var till salu, men jag skulle inte ha nån häst.
På hösten samma år gick jag igenom ett svårt missfall med OP och blödningar utan dess like och allt annat som kommer med att mista ett barn. Kan ju säga att jag mått bättre. Och för att göra en lång historia kort så fick jag Rock det året av Chista i julklapp. Så han betyder väldigt mycket för mig, han symboliserar mer än vad ni tror.




Inga kommentarer:
Skicka en kommentar